erockbastard

Vad i hela helvete händer med världen?
En liten del dör inom mig varje gång jag loggar in på någon av internets alla nyhetssidor.

Innan ni börjar läsa det här ska ni veta, som allt annat som jag skriver här, att jag har fruktansvärt lite kött på bena för att uttala mig. Men jag läser artikeln, tolkar den som jag vill och sen skriver som jag vill.
Som Se&Hör, fast utan bilder.

I Belgien ska man nu rösta om burkan är ett brott eller inte.
En sjal över huvudet och man kan få åka i finkan, utan att passera gå, i en vecka eller punga upp mellan 15-25 euro.

Vad fan är folks jävla problem?
Vill du ha en burka eller nikab, ha det.
Vill du inte, låt bli.

Om dom nu måste klaga på kläder, kan dom inte lägga vikt på dom kläder som är vidriga istället?
Varför-får-man-inte-säga-negerboll-när-man-får-säga-vitlök-t-shirtsen, till exempel.
Det har även börjat gå rykten om att lagom till riksdagsvalet i Sverige ska belgare rösta om man får ha dubbla strumpor på vintern och om män verkligen ska få sitta och kissa eller inte.

På East Shore Middle School i Connecticut har rektorn tagit beslutet att kramar och höga femmor, för er lekmän; "Klätsch", är farligt så det ska förbjudas.
Om man trotsar denna stenhjärtade rektor Cato så kan det bli föräldramöten, kvarsittning eller avstängning från sin utbildning.

Till att börja med tycker jag det är ett underbart straff att först hota med att vara kvar längre i skolan och sen inte få komma alls.
Min gamla mattelärare Eva-Lis Metso, som förövrigt är med på min topp-fem-lista över dom bästa lärare jag någonsin undervisats av, sa till mig en gång att kvarsittning är det sämsta straffet någonsin inom skolväsendet.
Läraren som ger kvarsittning visar då bara att det är ett straff att vara i skolan.

För att gå vidare till kramandet.
När jag kramas blir jag glad.
Förhoppningsvis blir den jag kramar också glad.
Det visar att man bryr sig om en person och vill den väl.
Glädje skapar glädje och alla är lyckliga.
Tydligen så tycker rektor Cato att glädje är förjävla lökigt och alla ska ligga på samma humörsnivå som den livströtte chefen för East Shore Middle School.
 

Och nu till vårat intoleranta land Sverige.
För ungefär ett år sedan så tyckte Caroline Magnerholt att onanera samtidigt som kameran rullade var en bra idé.
Jag tycker att det var lysnade. På allvar.

Filmen visar i stora drag hur gött det är att vara på Arvikafestivalen.
Klippet är på cirkus en minut och visar enbart hennes ansikte.
Inga bröst, ingen rumpa, inget kön.
Ändå står moralsverige med facklor och banderoller och skriker att detta är tamigfan pornografi.

Ärendet kom till reklamombudsmannen och detta klubbas igenom som pornografi.
Hade det varit en kille som gjort samma sak, hade det viftats bort som trams och omoget, men nu gäller det en tjej.

Tjejer får inte ha det lite fint. Det är fortfarande tabu.
I artikeln från aftonbladet står bara Carolines åsikt om det hela, inte reklamombudsmannens.

Han kunde förmodligen inte svara eftersom han hade gått hem för dagen och idkat älskog med sin fru.
Missionären, täcket över, lampan släkt.