erockbastard

Minne:


Jag tror det var sommaren 05.
Under det gångna året hade jag sett fram emot en sak extra mycket.
Hultsfredsfestivalen.
Det var året då varenda artist skulle vara kul att se, oavsett om man tyckte om dom eller inte.
Flogging Molly, Slipknot, Snoop Dogg, Marilyn Manson, The Hives.. ja alla.

Den sista maj beställer jag och min trotjänare Robin "Bobban" Johansson till rockpartyt och vi är överlyckliga.
Dagen efter tog biljetterna slut.
Eftersom Robin hade varit på punkkalaset augustibuller året innan så hade han koll på biljetterna.
Till Bobbans hotmail kommer det information om reservationen att biljetterna senast ska hämtas ut hos ett ATG-ombud den 13 juni.
Vi bestämmde oss för att hämta ut biljetterna den 11 juni.

Kvällen innan, det vill säga den 10 juni, ringer Bobban :
- Erik, jag har gjort bort mig som fan.
- Vad?
- När jag bokade biljetterna så tyckte jag att det stod 13 juni dom senaste datum.
- Ja?
- Det var den 3:e...
För att sammanfatta kort. Jag blev sur. Bobban bad om ursäkt. Jag sa att det kunde hända vem som helst. Vi åkte inte till Hultsfred.

Jag fick istället se fram emot sex veckor på Vretens Stål och Verktyg.
Jag släppte Hultsfred när jag hörde Backyard Babies turnéplan några dagar senare.
Havsbadet i Lysekil.
Samma dag som jag skulle påbörja min semester.
Dagen var kommen.
Eller ja, kvällen var kommen.
Jag stod längst fram. I vanlig ordning.
 Detta brukar resultera i ömma revben och brutal svettlukt.
Sak samma. Mitt favoritband spelade och då ska man vara längst fram. Det tycker jag alltid när jag förtärt alkoholhaltiga drycker.
Emil och David lurpassade lite längre bak.

Bara att Backyard spelade gjort mig taggad som stryk, men ölen förstärkte det en hel del också. Låt oss enkelt säga att jag var pruttfull.

Under de första låtarna märker jag att en dam står och tittar på mig.
Hon var vacker dessutom.
Jag känner att självförtroendet inte sviktar och jag ställer mig brevid henne.
Hon lägger armen om mig och kysser mig.
Jag var överlycklig; Bra förfest, älskade vänner, underbar musik och en underbart vacker dam.

Innan Backyard gick ut för att vänta på de obligatoriska en-gång-till-vrålen så slänger vokalisten, Nicke Borg, ut sin handduk i publiken.
Jag hoppar och får tag på den.
Resten av publiken hoppar och får, dessvärre, också tag på den.
Det blir kamp om den svettiga trasan.
Finalen bestod av mig och en kille till.
Eftersom han hade muskler så gick han segrande ur denna bittra match.

Men skitsamma.
Jag hade fortfarande mina vänner, ölen, extra-nummer och damen kvar.

När Backyard hade gjort sitt så slängde även trummisen ut sin handduk.
Denna kamp vann jag. I all min extas sprang jag till Emil och David och visade dem en nerlortad IKEA-handduk.
Vi bestämde oss för att gå ut och ta en nypa luft och slå en sjua.

Väl tillbaka på Havsbadet sisådär en halvtimma senare, så kommer ett åkerspöke vandrande mot mig.
Hon kysser mig och gratulerar mig till handduken.
Åkerspöket visade sig vara samma tjej som jag en halvtimma innan hade rört vid.
Jag kände mig smutsig.
Jag kan sätta pengar på att man kunde få in en femma på bredden mellan varje tand i hennes vidriga mun.
Ungefär då sa vi att vi skulle gå hem och sova.
Att få reda på att den vackra damen var ful var en besvikelse men handduken från Peder gjorde att jag fortfarande var eld o lågor.

Dagen efter när vi kommer till våran sommarstuga i Hovenäset så frågar morsan vad det är för jäkla trasa som jag hade hittat kvällen innan.

Jag tittade ner i golvet och svarade skamset:

Jag vet, hon var skitful.