erockbastard

Minne:

Jag gick i trean på lågstadiet.
Hösten var sakta men säkert på väg. Det säkraste tecknet på det var att det vankades höstmarknad.
Hela torget i Falköping radas upp med försäljare som kränger zippotändare och sockervadd.
All möjligt strunt bara för att lura av den yngre generationen sin veckopeng.

Jag och ett större gäng från klass 3 a på Vindängenskolan trampade gemensamt ner till staden på våra femväxlade cyklar efter skolan för att inhandla diverse saker som kunde vara bra att ha under vinterhalvåret.
Mina föräldrar hade lagt skänkt en mindre summa pengar så att jag kunde få köpa lite godis och en dricka.
Och jag hade faktiskt tänkt att köpa det om det inte vore för att jag föll för grupptrycket.

Raporkestern Snook formolerade det så här: "jag var sexfixerad, fast brudar inte existera."
Mer rätt kunde dom inte ha.
Man reflekteradfe inte över sex på samma sätt som man gör nu.
Tacka fan för det.

Ett exempel är föräldrauttrycket; "Har du varit på tjejkalas?" när man hade glömt att stänga gylfen efter det senaste toabesöket.
Instinktivt visste man att när dom orden kommer, så hade man just gylfen öppen.
Man tog tag i dragkedjan, drog upp, sen var det lugnt.

Idag hör man inte det ofta.
Men just att säga så till ett barn känns lite i överkant.
Det menas ju direkt att när man varit på "tjejkalas" då hade man knullat hej-vilt med kalasets gäster, gått därifrån och bara råkat glömma att dra upp gylfen.


I alla fall.
Bröst var intressant.
Det kunde lika väl vara en liten bild i Göteborgsposten från någon nudiststrand i Frankrike på en trind kvinna närmare 60 som någon någon svart-vit Pamela Anderson-bild man hittade utskriven i storebrorsans "hemiga skåp."
Inga kriterier alls.
Bröst som bröst.
Bara det buktade ut så väckte det min uppmärksamhet.

Efter ha avböjt att köpa en zippotändare för 40 bagis av en mustaschprydd man så gick jag till försäljaren brevid.
Man förstod med en gång att han var en av storfräsarna på marknaden.
Det var han som hade the stuff.
Kortlekar med nakna tjejer.
Inte porrkortlek. Nakenkortlek.
Snygga tjejer som visade brösten.

Efter en stunds övervägande om jag skulle köpa den där pepsin som lockade så, eller kortleken med dom nakna tjejerna så beslutade jag mig för att cola fanns hemma.
39 kronor fattigare och 52 bilder rikare kände jag mig både glad och nervös.
Vart i hela småland skulle jag gömma den?

Kanske i min hemliga låda på mitt rum där tidigare en kondom hade legat.
Kondomen som jag våren samma år hade tagit med till skolan för att visa alla i klassen, blåsa upp, smälla och senare blivit skvallrad på till fröken.
Jag blev rosenrasande och låste in mig på toaletten för att undvika en pinsam konflikt med min lärare.

På höstlovet reste jag och min familj till Kanarieöarna.
Även min kortlek fick följa med.
När mamma en kväll kom in i mitt och storebrors rum för att säga godnatt så säger hon till oss att vi måste hålla rent på rummet.

Mamma tittar runt i rummet som under tre dagar präglats av en nioåring och en tolvårings liberala syn på städning.
Sen händer allt väldigt snabbt.
Mamma böjer sig ned, plockar upp mina shorts och ska skaka av dammet.
I rycket flyger bara inte en sjuhelsikes massa damm från mina shorts.
I dammets härliga färd mot bättre ställen flyger även min kortlek ut på golvet.
Mamma plockar upp den, tittar på fodralet och säger att sånt där trams var jag alldeles för liten för att kika på.
Jag kontrade med att det inte var min och att den måste blivit placerad där av någon annan som ville "set me up."
Mamma trodde givetvis inte på mig och slängde den.

Efter den minst sagt pinsamma incidenten så ligger bara min storebror och flinar.
Han hade något på gång, men det skulle visa sig att det inte var till min favör.

När våran familj återkommer till Falköping så dröjer det inte mer än en timme när storebror Pär ropar på mig.
Jag går in i hans rum och märker att han har datorn igång.
Jag har gjort en mail åt dig, säger han.
Jag läser mitt användarnamn och blir förbannad. Jag säger att han genast ska ta bort den, men han menar att det inte går.
Mitt liv var förstört. Hela världen skulle nu få veta att jag gillade bröst.

Jag började gråta och sprang in på mitt rum.
Efter ett tag, när samvetet hittat till Pär, så kommer han in och ber om ursäkt och säger att han har tagit bort den.
Jag torkade tårarna och tackade.

Några år senare fick jag reda på att Pär bara hade mytat i stridens hetta.
Att mailen fanns kvar.
Så nu kan ni tydligen maila mig på : [email protected]

Tack Pär.