erockbastard

Minne:

I mitten av femman på Vindängsskolan började rykten om högstadiet gå.

Om man har hjälm på sig får man stryk.
Om du är kaxig mot niorna så dränker dom dig i toaletten.
Spelar du bandy på Fredriksbrrg kommer du vara barn för resten av livet.

Jag vägrade att bli mobbad och vara barnslig, så under sommaren mellan femman och sexan funderade jag ut vad jag skulle göra för att framstå som cool.
Nånting som verkade häftigt var att snusa. 
Jag bad min bror köpa snus åt mig och min vän Fredrik Isacsson. 
Han kommer tillbaka med en dosa catch mini. Lakrits. 

Jag la in prillan och i början kände jag mig vuxen och häftig 
Efter några minuter kände jag mig mer snurrig och illamående.
Där la jag ner min högstadiesnuskarriär.

När jojjon kom så hörde jag fler personer som hade snattat jojjos från myspys, stadens leksaksaffär.
Jag förstod inte hur dom lyckades med det eftersom jojjosarna var precis vid kassan.
Kort och gott- jag skulle börja snatta lite. Inte mycket, men jag skulle snatta så folk visste att jag också var med i gamet.

Jag gick in på myspys, insåg att det inte fanns en chans i världen att jag skulle kunna sno en jojjo.
Jag gick runt i affären o kollade på afficher och skenkollade lego.
Tillslut såg jag mitt perfekta snattobjekt.
Ett Pettson och Findus- suddigummi.
Till slut ballade jag ur på det också och la min rånarkarriär på hyllan.

Till slut kom jag och Fredrik Isacsson på det ultimata som skulle höja oss till skyarna.

Vi skulle röka!

Isac- som han kallas, hade fått tag på ett ciggarettpaket och på lunchrasten skulle det ske.  
Vi ställer oss i vid ishallen, på det ökända springspåret slingan, några hundra meter från våran högstadieskola.
Vi fjuttade på en ciggarett och ställde oss i en häftig pose och rökte munbloss som det inte fanns en morgondag, lyckligt ovetande om att Monica Söderhielm, vår mentor och gympalärare på skolan, iaktog oss.

Mamma fick ju självklart reda på detta och berättade att rökning är farligt.

Där gick min sista plan på att vara cool upp i rök.
Men jag överlevde ändå som stolt fjortis med buffaloskor och hiphopbyxor i fyra år på Fredriksbergsskolan.

Skulle jag träffat mig själv idag under den tiden hade jag nog slagit ihjäl fanskapet.
Men jag lever gott nu, trots att Monica Söderhielm förstörde mitt liv den soliga septemberdagen någonstans i början av 2000-talet.
Jag kommer för all framtid att hata dig Monica.
Puss