erockbastard

Förra inlägget om lekplatsminnet verkade uppskattat, så här får ni ett till


Minne:

Fredrik Isacsson var bonde förr. Eller ja, han bodde på landet. Nedanför Ålleberg som är ett av två berg som gör Falköping till en stor skateboardramp.
Jag och Fredrik lekte flitigt. Hans favoritleksak var hans lilla cross.
När han tog upp förslaget att vi skulle åka på den blev jag överlycklig.

Jag vill inte beskriva mig som klantig, för vidare klantig är jag inte. Klantig personer ramlar omkull sittandes, häller ut kaffe i knät och säger fel namn vid samlag. Däremot kan jag ha otur ibland.
Jag vet inte vad man ska kalla denna incident. Klantig eller oflyt. En blanding kanske.

Fredrik drog med sig crossen ut till baksidan av den stora ladan. Där fanns det en väldigt stor gräsplätt som vi skulle tämja vidundret.
Fredrik började åka. Eftersom han var en van åkare så skämdes han inte för att gasa på lite.
Sen var det min tur, hoppade på och kände mig genast som en Hells's Angelsmedlem. 
Jag tuffade iväg i säkra 15 kilometer i timmen. Man kan ju ta det lite lugnt i början tänkte jag.

Efter ha utövat crossövning hela eftermiddagen så kände jag mig tämligen säker på min sak och var övertygad om att cross var mitt kall här i livet. 
Eftersom Fredrik bodde på landet så fick mamma komma o hämta mig. Det gjorde hon också. 
När hon kom, tillsamans med min lillebror Martin, så skulle jag visa mina färdigheter för henne. 
Jag började säkert och  gasade sen på. 
Jävlar va jag kände mig häftig. När jag vänt i slutet av gräsmattan för att återvända till mor, lillebror och fredrik så ville jag imponera lite på mamma. 
Min plan var att köra kanonfort fram och sladda på gruset där bilen stog parkerad. 

Min plan gick inte riktigt i lås. 
jag körde kanonfort i alla fall, det var väl det enda som stämde. När jag kom tillräckligt nära för att sladda så insåg jag att jag hade alldeles för hög hastighet. 
För att undvika att ramma bilen så svänger jag, hoppar av i farten och bränner crossen rätt in i ladan.
Det blir en jävla smäll, det kändes så då i alla fall.
Jag skrapade min rumpa mot gruset och det sved något oerhört.
Innan jag hunnit reflektera över smärtan kommer jag bara på en sak:

Jag flyger upp mot morsan och skriker: Säg ingenting till pappa, han kommer slå mig!

Min far har aldrig slagit mig så jag vet idag inte varför jag sa det.

Min lillebror tycker fortfarande att det här är hysteriskt roligt och påminner mig om händelsen titt som tätt.
Denna händelse lmåste legat någonstans i mitt undermedvetna när jag valde bort moped när jag blev 15.
Och för er som undrar: 
Det var första o sista gången jag åkte cross.